{"id":6253,"date":"2025-05-31T00:00:00","date_gmt":"2025-05-31T00:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/slottsskogsobservatoriet.se\/?p=6253"},"modified":"2025-05-27T07:14:58","modified_gmt":"2025-05-27T07:14:58","slug":"k2-18b-har-vi-verkligen-hittat-tecken-pa-liv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/slottsskogsobservatoriet.se\/en\/k2-18b-har-vi-verkligen-hittat-tecken-pa-liv\/","title":{"rendered":"K2-18b: Har vi verkligen hittat tecken p\u00e5 liv?"},"content":{"rendered":"

Under de senaste \u00e5ren har intresset f\u00f6r att hitta liv bortom jorden \u00f6kat kraftigt, och med teleskop som James Webb Space Telescope (JWST) har vi nu verktyg som kan analysera exoplaneternas atmosf\u00e4rer med o\u00f6vertr\u00e4ffad precision. En av de mest omtalade kandidaterna f\u00f6r potentiellt liv \u00e4r exoplaneten K2-18b. I september 2023 rapporterades att JWST identifierat molekyler som skulle kunna tyda p\u00e5 biologisk aktivitet p\u00e5 denna planet. Men en ny studie publicerad v\u00e5ren 2025 har nu kastat tvivel \u00f6ver dessa fantastiska fynd.<\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r K2-18b?<\/strong>
K2-18b \u00e4r en exoplanet som kretsar kring den r\u00f6da dv\u00e4rgstj\u00e4rnan K2-18, bel\u00e4gen cirka 124 ljus\u00e5r fr\u00e5n jorden i stj\u00e4rnbilden Lejonet. Planeten klassas som en ”sub-Neptunus”, vilket inneb\u00e4r att den \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n jorden men mindre \u00e4n Neptunus, med en uppskattad radie cirka 2,6 g\u00e5nger jordens och en massa omkring 8,6 g\u00e5nger st\u00f6rre.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
En illustration som visar hur K2-18b kan se ut.\u00a0(Bild: NASA, ESA, CSA, Joseph Olmsted)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det som g\u00f6r K2-18b s\u00e4rskilt intressant \u00e4r dess position i den s\u00e5 kallade ”beboeliga zonen”, d\u00e4r temperaturerna potentiellt till\u00e5ter f\u00f6rekomsten av flytande vatten \u2013 en nyckelingrediens f\u00f6r liv som vi k\u00e4nner det. Planeten tros ha en v\u00e4tehaltig atmosf\u00e4r och en m\u00f6jlig flytande havsyta, vilket g\u00f6r att den skulle kunna tillh\u00f6ra en hypotetisk klass av planeter som kallas ”Hycean worlds” (hydrogen + ocean).<\/p>\n\n\n\n

Uppt\u00e4ckten av potentiella biosignaturer<\/strong>
N\u00e4r JWST:s avancerade spektroskopiinstrument analyserade K2-18bs atmosf\u00e4r 2023 identifierades sp\u00e5r av flera gaser, d\u00e4ribland:<\/p>\n\n\n\n

    \n
  • Koldioxid (CO\u2082)<\/strong><\/li>\n\n\n\n
  • Metan (CH\u2084)<\/strong><\/li>\n\n\n\n
  • Dimetylsulfid (DMS)<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n

    Det var framf\u00f6r allt DMS som v\u00e4ckte st\u00f6rst uppm\u00e4rksamhet, eftersom detta \u00e4mne p\u00e5 jorden n\u00e4stan uteslutande produceras av marina mikroorganismer som deltar i planktonens \u00e4mnesoms\u00e4ttning. Att hitta DMS p\u00e5 en exoplanet skulle kunna indikera f\u00f6rekomst av mikrobiellt liv \u2013 n\u00e5got som aldrig tidigare p\u00e5visats utanf\u00f6r jorden.

    Ny studie ifr\u00e5gas\u00e4tter uppt\u00e4ckterna<\/strong>
    En ny studie, publicerad i maj 2025, ifr\u00e5gas\u00e4tter nu dessa slutsatser. Forskarna bakom studien menar att DMS-signalen i JWST:s data \u00e4r mycket svag och inte signifikant nog f\u00f6r att betraktas som ett s\u00e4kert fynd. De kallar det snarare en ”statistisk anomali” \u00e4n ett tydligt bevis p\u00e5 liv.<\/p>\n\n\n\n

    Dessutom pekar de p\u00e5 att DMS, \u00e4ven om det i jordens milj\u00f6 har biologiskt ursprung, kan produceras abiotiskt under r\u00e4tt f\u00f6rh\u00e5llanden, till exempel genom vulkaniska eller fotokemiska processer.

    Att skilja vetenskap fr\u00e5n sensationalism<\/strong>
    Nyheter om ”liv i rymden” sprider sig snabbt och f\u00e5ngar b\u00e5de medias och allm\u00e4nhetens fantasi \u2013 men vetenskapliga uppt\u00e4ckter \u00e4r s\u00e4llan s\u00e5 svartvita. Det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 att termen ”biosignatur” inte betyder bevis p\u00e5 liv, utan snarare n\u00e5got som skulle kunna tyda p\u00e5 liv \u2013 men som ocks\u00e5 kan ha andra f\u00f6rklaringar.<\/p>\n\n\n\n

    Som astrobiologen Sara Seager vid MIT uttryckt det: ”Vi letar inte efter sm\u00e5 gr\u00f6na gubbar, utan efter kemiska sp\u00e5r som kan antyda att n\u00e5got levande p\u00e5verkar atmosf\u00e4ren.” Det \u00e4r en subtil men avg\u00f6rande skillnad.

    Vad h\u00e4nder h\u00e4rn\u00e4st?<\/strong>
    Trots os\u00e4kerheterna kring DMS \u00e4r K2-18b fortfarande en av de mest intressanta kandidaterna i s\u00f6kandet efter utomjordiskt liv. Fler observationer med JWST planeras under 2025\u20132026, och framtida teleskop som ESA:s ARIEL och NASA:s Habitable Worlds Observatory kommer att kunna ge \u00e4nnu mer detaljerade data.<\/p>\n\n\n\n

    Dessutom arbetar forskare med att utveckla mer sofistikerade modeller f\u00f6r att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 vilka gaser som kan vara tillf\u00f6rlitliga biosignaturer, och vilka som l\u00e4tt kan misstolkas.

    En p\u00e5minnelse om vetenskapens natur<\/strong>
    Det som h\u00e4nder med K2-18b \u00e4r ett klassiskt exempel p\u00e5 hur vetenskap fungerar: en sp\u00e4nnande uppt\u00e4ckt g\u00f6rs, granskas kritiskt, ifr\u00e5gas\u00e4tts, och f\u00f6rfinas. Varje steg tar oss n\u00e4rmare sanningen, \u00e4ven om det inneb\u00e4r att tidigare hypoteser m\u00e5ste \u00f6verges.<\/p>\n\n\n\n

    I jakten p\u00e5 liv i universum beh\u00f6ver vi b\u00e5de nyfikenhet och t\u00e5lamod \u2013 samt ett kritiskt sinne.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Under de senaste \u00e5ren har intresset f\u00f6r att hitta liv bortom jorden \u00f6kat kraftigt, och med teleskop som James Webb Space Telescope (JWST) har vi nu verktyg som kan analysera exoplaneternas atmosf\u00e4rer med o\u00f6vertr\u00e4ffad precision. En av de mest omtalade kandidaterna f\u00f6r potentiellt liv \u00e4r exoplaneten K2-18b. I september 2023 rapporterades att JWST identifierat molekyler […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":6254,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[139,91,138,93,106,92,15],"class_list":["post-6253","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nyheter","tag-csa","tag-esa","tag-k2-18b","tag-nasa","tag-rymden","tag-rymdnyheter","tag-slottsskogsobservatoriet"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/slottsskogsobservatoriet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6253","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/slottsskogsobservatoriet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/slottsskogsobservatoriet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/slottsskogsobservatoriet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/slottsskogsobservatoriet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6253"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/slottsskogsobservatoriet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6253\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6256,"href":"https:\/\/slottsskogsobservatoriet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6253\/revisions\/6256"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/slottsskogsobservatoriet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/6254"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/slottsskogsobservatoriet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6253"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/slottsskogsobservatoriet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6253"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/slottsskogsobservatoriet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6253"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}