Slottspod januari 2014

Slottsskogsobservatoriets podradiosändning

Efter ett uppskattatt nystartsnummer känner vi oss peppade att fortsätta med våra sändningar!
Triangeln - Månadens objekt

Triangulum eller triangelns som vi kallar den på svenska är en liten oansenlig stjärnbild med en del spännande att erbjuda. Så här års ligger den 65 grader upp i söder kl. 19.00. Den består av tre stjärnor. Beta och gamma trianguli av magnutuden tre och fyra utgör den smala basen (snett upp tilll vänster). Dessa är vita till färgen. Alfa trianguli som ligger snett ner till höger är lite gultonad och av magnituden 3,41.

I triangeln finns ett antal dubbelstjärnor varav Iota trianguli är trevlig, belägen 305 ljusår från Jorden rör den sig runt i galaxen i en elliptisk bana, med en hastighet av 43 km per sekund i förhållande till Solen.

I triangeln återfinns tre stjärnsystem med planeter. Vi hittar också ett flertal galaxer i denna mycket lilla stjärnbild. Störst av dessa är Triangelgalaxen som också går under det romantiska namnet M33 eller NGC 598. Den kallas också ibland Pinwheel Galaxy. Men även M101 går under detta namn. Den ligger c:a 3 miljoner ljusår bort, bara aningen längre bort än Andromedagalaxen och är således en del av den lokala gruppen. Den ligger till och med så nära Andromedagalaxen att en del vill koppla den till Andromeda som en större satellitgalax till densamma.

Den första observerade kvasaren observerades i stjärnbilden triangeln. Den observerades i radiospektra under 50-talet. 1960 kopplades den till en stjärnlik formation av Allan Sandage och Thomas Matthews med hjälp av Interferometri som gav tillräcklig riktningssäkerhet. Inte förrän 1982 kunde man dock kolla rödförskjutningen på den lilla ljuspunkten tillräckligt noggrant i synligt ljus för att spika kopplingen mellan radioobjektet och den synliga galaxen.


Månfaserna i november och januari
Nymånen infaller den 1 jan 12.15.
Månen är i första kvarteret 8 jan 04.40.
Den är full den 16 jan 05.54.
Månen är i sista kvarteret den 24 jan 06.21.
Nymånen infaller återigen den 30 jan 22.41.
Planeterna i december och januari
Merkurius kan precis i slutet av januari vara synlig efter solnedgången. Använd gärna fältkikare i sökandet, det underlättar. Men, akta så du inte får in Solen i synfältet!!

Venus passera mellan Jorden och Solen första veckorna i januari och är således svår att se under Januari. Försök gärna kika efter den i öster nära soluppgången i slutet av månaden. Men!! Kolla inte på Solen när den gått upp!

Mars går 1 januari upp kl. 00.30 för att gå upp 23.40 i slutet av månaden. Mars ligger i ljungfruns stjärnbild. Vi väntar oss ett bra läge att obsa Mars i mitten av april då den står i opposition.

Jupiter ligger i tvillingarna och ligger bra till under hela perioden. Den går upp precis i solnedgången (15.50) 1 januari samt strax efter lunch siste januari.

Saturnus ligger illa till i gryningsljuset men kan gå att observera i början av januari c:a 06 på morgonen. siste januari går den upp redan 02.40 men går upp i flack vinkel och ligger acceptabelt till (över 10 grader upp) först kl. 04.40.

Uranus ligger i söder på 35 graders höjd 1 jan. kl. 18. I slutet av månaden ligger den 30 grader upp kl. 18.

Neptunus står i sydväst, 15 grader upp 1 januari. I slutet av månade ligger den allt frö illa till i skymningsljuset för att synas.


Andra händelser denna månad
1 jan   Cassinisonden passerar Saturnusmånen Titan.
3 jan Quadrantiderna har maximum
med som mest 60 meteorer per timme
om man träffar rätt i tid.
Innan maximum kommer i princip
inga meteorer alls. Efter 11 på kvällen
kan toppen komma att infalla.
Ofta ganska sent på natten mot 4 jan.
4 jan Jorden i perihelium d.v.s. närmast Solen
med 0,983 AE.
5 jan Jupiteer i Opposition.
20 jan Rymdsonden Rosetta vaknar efter
många års vila. Nu återstår bara
2 miljoner km till målet, komet
67P/Churyumov-Gerasimenko.
31 jan Merkurius i största östliga elongation.

Klara skyar!
Slottsskogsobservatoriet
Göteborgs Astronomiska Klubb
Mariestads Astronomiska Klubb

Voyager-plaketten vi nämnde i programmet är egentligen plaketten fråm Pioneer 10. Denna är betydligt mer känd och således en av dem man först hittar när man söker på Voyager Plaque. Ni ser "the Golden Record" från Voyager nedan samt plaketten från Pioneer.


Guldskivan från Voyagersonderna.


Guldplaketten som vi beskrev den från Pioneer 10.


Stjärnhimlen 15 januari kl. 19.00. I de flesta fall är denna karta giltig i större delen av Sverige.
Tack: Stellarium. Ett av många trevliga planetarieprogram på marknaden.


Stjärnhimlen i väster, 19.00.


Stjärnhimlen i söder, 19.00.


Stjärnhimlen i öster, 19.00.


Stjärnhimlen i norr, 19.00.