Slottspod december (och januari) 2013

Slottsskogsobservatoriets podradiosändning

Mitt i härligaste vinter med tidiga mörka kvällar!
Jupiter - månadens objekt
(då vi när vi spelar in inte vet
hur kometen ISON utvecklar sig)

Jupiter är den största planeten i solsystemet. I ljusstyrka söås den endast av planeten Venus, Månen och Solen. Med en förhållandevis liten fältkikare (t.ex. 7 x 50) kan du börja skönja dess Galileiska månar. Får du upp förstoringen till runt 20 gånger börjar du se att den har en liten yta till skillnad från de så avlägsna stjärnorna. Vid 40 gånger och uppåt ser du molnbälten på dess yta och vid c:a 100 gånger börjar Jupiters röda fläck att synas. Kan du förstora över 300 gånger kan du börja se virvlar i molntäcket. Om du kan förstora så mycket beror på två faktorer, ett, teleskopets diameter och två seeingen. Luftoro hindrar i Sverige oftast från att förstora mer än 200 gånger.
Jupiter är som sagt Solsystemets största planet. Man kallar den ibland för en misslyckad stjärna. Mycket riktigt består den av ungefär samma material som Solen. Dock är det lite väl magstarkt att kalla den en misslyckad stjärna. Den är en väldigt typisk gasplanet som hade behövt vara över 70 gånger större för att tändas som en stjärna. Spännande är dock att den strålar ut mer energi än den får från Solen. Denna energi är restenergi sedan den bildades. Man tror att den än idag drar sig så sakta samman och att lägesenergin sakta omvandlas till värme i kärnan. Den har sannolikt ett lager med vätgas som är så sammanpackat att det leder ström som en metall. Sannolikt är detta anledningen till dess starka magnetfält som orsakar både norrsken och radiovågor som kan observeras med amatörradioteleskop från Jorden.
Dess månsystem är väldigt avancerat. Själv beskriver jag det gärna som ett solsystem i miniatyr. De största galileiska månarna upptäktes som ni säkert förstår av Galileo Galilei. Därefter har man funnit ett sextiotal månar till.


Månfaserna i november och januari
Nymånen infaller den 3 dec 01.22.
Månen är i första kvarteret 9 dec 16.13.
Den är full den 17 dec 10.29.
Månen är i sista kvarteret den 25 dec 14.50.
Nymånen infaller den 1 jan 12.15.
Månen är i första kvarteret 8 jan 04.40.
Den är full den 16 jan 05.54.
Månen är i sista kvarteret den 24 jan 06.21.
Nymånen infaller återigen den 30 jan 22.41.
Planeterna i december och januari
Merkurius ligger ganska bra till om morgonen i början av december. Dock anar jag att när programmet kommer ut så har detta läge passerat. Precis i slutet av perioden i slutet av januari kommer den åter att vara synlig, men då efter solnedgången.

Venus är synlig tidigt i skymningen under december för att passera mellan oss och Solen första veckorna i januari.

Mars går upp runt kl. 01 på natten i början av december. 1 januari går den upp kl. 00.30 för att gå upp 23.40 1 februari. Mars ligger i ljungfruns stjärnbild under hela perioden för att passera Spica i slutet av januari. Vi väntar oss bra läge att obsa Mars i mitten av april då den står i opposition.

Jupiter ligger bra till under hela perioden. Den går upp 18.15 i början av dec. Precis i solnedgången (15.50) 1 januari samt strax efter lunch 1 februari.

Saturnus ligger illa till i gryningsljuset men kan gå att observera i början av december.1 januari går den upp 4.30, men i en mycket flack vinkel och är sannolikt ointressant fram till c:a 06 på morgonen. 1 februari går den upp 02.40 men går upp i samma flacka vinkel och ligger acceptabelt til (över 10 grader upp) först kl. 04.40.

Uranus ligger i sydost på 30 graders höjd kl. 18 den 1 dec. 1 jan. kl. 18 står den i söder på 35 graders höjd. 1 feb. ligger den 30 grader upp kl. 18. Uranus ligger alltså ganska okej till under dec. jan.

Neptunus står i stället i söder, 20 grader upp 1 dec. kl. 18. 1 januari är den endast 15 grader upp i sydväst. 1 februari ligger den för lågt i västsydväst för att synas.


Andra händelser denna månad

03 dec	40 år sedan Pioneer 10 
passerade Jupiter
09 dec 155 år sedan Ausson meteoriten
kraschade in i ett hus i Frankrike.
11 dec Annie Jump Cannons 150 födelsedag.
Amerikanen Annie Jump Cannon
gjorde en av de första
seriösa katalogiseringarna av
stjärnor sorterade på temperatur.
13 dec Gemeniderna meteorskur når maximum
med 120 – 160 meteorer per timme.
(Tyvärr stör den nästan fulla Månen.)
17 dec 110 år sedan bröder Wright
för första gången lättade
från marken kontrollerat.
19 dec 215 år sedan Benares-meteoriten
kraschade in i ett indiskt hem.
20 dec Satlliten GAIA skjuts upp
med en Soyuz STB-Fregat-MT-raket.
GAIA har till uppdrag att studera
vår galaxs vintergatan tredimen-
sionella uppbyggnad och dess ursprung.
21 dec Vinersolståndet infaller 18:11 lokal tid.
21 dec 35 år sedan Venera 12 landade på Venus
21 dec 45 år sedan Apollo 8 lyfte
för att som första farkost föra
astronauter runt Månen, nämligen;
Frank Borman, Jim Lowell och Bill Anders.
22 dec Uriderna meteorskur har maximum
med runt 10 meteorer per timme
men kan ha korta utbrott med
runt 100 per timme.
24 dec Deep Space Network firar 50 år.
Deep Space Network är det kommunika-
tionssystem som bl.a. har kontakt
med Woyager- och Pioneer-sonderna.
1 jan Cassinisonden passerar Saturnusmånen Titan.
3 jan Quadrantiderna har maximum
med som mest 60 meteorer per timme
om man träffar rätt i tid.
Innan maximum kommer i princip
inga meteorer alls. Efter 11 på kvällen
kan toppen komma att infalla.
Ofta ganska sent på natten mot 4 jan.
4 jan Jorden i perihelium d.v.s. närmast Solen
med 0,983 AE.
5 jan Jupiteer i Opposition.
20 jan Rymdsonden Rosetta vaknar efter
många års vila. Nu återstår bara
2 miljoner km till målet, komet
67P/Churyumov-Gerasimenko.
31 jan Merkurius i största östliga elongation.

03 november Tauridernas meteorskur med 
            upp till sju meteorer i timmen.
04 november 30 år sedan ryska Venera 14 
            skjöts upp.
06 november Cassini passerar Enceladus samt 
            Methone, Pandora och Calypso 
            på håll.
06 november Asteroid Amphitrite i opposition 
            med magnituden 8,7.
07 november 45 år sedan Lunar Orbiter2 
            sköts upp.
08 november Phobos-Grunt/Ying/Huo-1 skjuts 
            upp med Zenith 3F med ett ryskt 
            uppdrag att hämta material från 
            Phobos och en kinesisk 
            Mars-kretsare.
11 november Asteroid Leto i opposition 
            med magnituden 9,6.
11 november 45 år sedan Gemini 12 sköts upp 
            med Jim Lovell och Buzz Aldrin
12 november Asteroid 40 Harmonia i opposition 
            med magnituden 9,4.
12 november 30 år sedan rymdskytteln Columbia 
            lyfte 1981.
13 november Asteroid Urania i opposition 
            med magnituden 9,6.
13 november James Clerk Maxwells 180 födelse-
            dag. Maxwell förenade observationer 
            från så vitt skilda områden som 
            magnetism, elektricitet och ljus 
            i en konsistent teori.
14 november Merkurius i största östliga elongation.
14 november Soyuz TMA-22 Soyuz FG, 
            uppskjutning till ISS.
14 november 40 år sedan Mariner 9 gick in 
            i bana runt Mars.
15 november Sedna i oppositio med magnituden 
            20,5. (Endast för stora amatör-
            teleskop.)
16 november SES-4 Proton-M Briz-M uppskjutning. 
            SES-4 är en amerikansk kommunikations-
            satellit.
17 november Leonidernas meteorskur med något 
            tiotal meteorer per timme.
22 november Soyuz 27 återvänder till Jorden 
            från ISS.
22 november Asteroid 115 Thyra i opposition 
            med magnituden 9,6.
23 november Cassini passerar Helene på håll.
23 november Asteroid Pallas occulterar stjärnan 
            TYC 5161-00925-1 med magnituden 10,9.
            Skådespelet synligt från Ystad 
            till övre Mellansverige.
24 november Cassini kör förbi Enceladus, 
            Epimethius och Titan på håll.
25 november Pariell solförmörkelse synlig i 
            Sydafrika, Antarktis och Nya Zeeland.
27 november Cassini passerar Titan på håll igen.
29 november 50 år sedan chimpansen Enos åkte upp 
            med Mercury 5.
30 november Asteroid 15 Eunomia i opposition 
            med magnituden 7,9.

Klara skyar!
Slottsskogsobservatoriet
Göteborgs Astronomiska Klubb
Mariestads Astronomiska Klubb


Stjärnhimlen 1 december kl. 19.00. I de flesta fall är denna karta giltig i större delen av Sverige.
Tack: Stellarium. Ett av många trevliga planetarieprogram på marknaden.


Stjärnhimlen i väster, 19.00.


Stjärnhimlen i söder, 19.00.


Stjärnhimlen i öster, 19.00.


Stjärnhimlen i norr, 19.00.