Senaste nytt och nyhetsarkiv
Superblodig måne 2015
Foto: Robin Erlingsson
Natten till måndagen den 28 september i år, inträffade en sällsynt företeelse i det att det både var så kallad blodmåne och supermåne på samma gång. Detta är någonting vi inte har fått uppleva sedan 1982.
Det moderna begreppet "supermåne", vilket myntades av astrologen Richard Nölle 1979, betyder egentligen bara att månen befinner sig i perigeoum, det vill säga på sitt närmaste avstånd från jorden, vilket är cirka 50 000 kilometer närmare än vid apogeum, då månen befinner sig på sin mest avlägsna punkt från oss. Detta innebär att fullmånen ser större ut än vanligt på himlen.
"Blodmåne" kallas det på grund av att jordskuggan förefaller att färga månskivan röd vid den totala månförmörkelsen.
Månförmörkelsen nådde totalitet vid 4:10 på morgonen och var inne i jordskuggan fram tills cirka 5:30. På Slottsskogsobservatoriet hade vi inte öppet av den enkla anledningen att man inte behöver starkare instrument än sia egna ögon för att beskåda en månförmörkelse, men vår Henrik Sandgren såg till att noggrant dokumentera det hela. Ni som missade månförmörkelsen eller som vill återuppleva den, finner hans bilder här.
Solförmörkelsen 2015
Foto: Thomas Wegebrand
I Sverige sker partiella solförmörkelser i genomsnitt var tredje år, men det var mycket länge sedan som man fick möjlighet att beskåda att så mycket av solskivan ockulterades, som skulle bli fallet fredagen den 20:e mars 2015. För den som residerar i de norra delarna av landet, kom upp till 92% av solen att täckas av den förbipasserande månen, emedan vi här nere på västkusten fick nöja oss med cirka 85%.
Vetskapen om detta tycktes onekligen att ha fått en stor spridning. Inte minst märktes detta bland annat på att återförsäljarnas solfilterglasögon sålde slut i hela landet och att förmörkelseintresserade ringde såväl som mailade till oss ända in i det sista för att få svar på sina frågor om allting från observatoriets öppettider under förmörkelsen, till hur de på bästa och säkrast sätt kunde observera det hela på egen hand. Faktum är att jag under den sista veckan ägnade minst lika mycket tid åt kommunikation med allmänheten och vissa medier, som åt mina vanliga åtaganden på observatoriet. Tyvärr räckte tiden inte riktigt till alla, men jag hoppas att ni kan ha överseende med detta. Ett vanligt stjärndygn har trots allt inte mer än 23 timmar, 56 minuter och cirka 4 sekunder.
Det bådade gott då de senaste dagarnas väder hade varit exemplariskt, och med allmänhetens visade intresse förberedde vi oss på en rejäl besökarstorm, men få ting är mer nyckfullt än vädret i kustnära klimat. När det började närma sig fredagen, tog sig satellitbilderna en annan ton. Från att tidigare ha visat på klara skyar, såg det plötsligt ut som om en molnbank skulle svepa ned från nordväst, och så blev mycket riktigt fallet.
På fredagmorgonen lägrade sig moln på alla nivåer över Göteborg och det såg minst sagt dystert ut, men ett litet hopp kvarstod i det att det till större delen föreföll vara dimmoln – sådana kan skingras på ett ögonblick, så ännu var loppet inte helt kört. Då jag letade mig ut till köket för att förse mig med morgonkaffet, var det i lagom tid för att se Conny och Emil komma insläntrande. Kort därefter ringde Sveriges Radio P4 för att fråga ut mig i direktsändning och när jag väl var klar hade både Henrik, Gustav och Robin anlänt. Den ende som nu saknades var Michael, men han hade dessvärre andra åtaganden förmiddagen ifråga.
Redan klockan 9:00 hade folk börjat dyka upp och när det väl var dags för insläpp en halvtimma senare, var det tillräckligt för att fylla östra paviljongen, där Conny stod redo med teleskop utrustade med såväl solfilter som projektionsplatta. Det räckte inte. Mer folk vällde in, och således fick Henrik ta västra paviljongen i besittning. Alltjämt förblev himlen mulen.
”När börjar livestreamen?” undrade vissa och visades således in i föreläsningssalen för att under några minuter titta på en tämligen intetsägande direktsändning från Svalbard via Sveriges Radios hemsida innan det var dags för mig att hålla mitt föredrag om solen och solförmörkelser. Därefter, återgång till direktsändningen – den här gången från Färöarna. Under tiden höll Henke och Conny stånd vid teleskopen, omgivna av tålmodigt väntande – kanske skulle det klarna upp när som helst. Och så småningom gjorde det det!
Besökarna uppmanades att gå ut till paviljongerna för att få en skymt av det framträdande fenomenet. Strax efter solförmörkelsens maximum hade dimmolnen till sist skingrats tillräckligt mycket för att solen skulle avteckna sig som en tjock, svagt lysande skära på himlen, men det skulle dröja ytterligare en stund innan teleskopen kunde sättas i bruk. Fascinationen såväl som exaltationen hos de förväntansfulla besökarna var påtaglig – för många var detta deras första solförmörkelse och förväntningarna var helt klart befogade då årets solförmörkelse i vårt land var en av de mest spektakulära i sitt slag sedan den totala solförmörkelsen 1954, och den kommer att förbli helt utan konkurrens fram tills det blir dags för de ringformiga solförmörkelserna 2039 respektive 2048. Nästa gång vi får se en total solförmörkelse i Sverige kommer inte att vara förrän 2126, men för oss som sannolikt inte kommer att kunna bevittna detta, går det ju alltid att sätta sig på första bästa plan till nästa totala solförmörkelse. 2016 infaller den i Indonesien och året därpå i USA.
Under de drygt två och en halv timmarna som vi höll öppet under fredagsförmiddagen, fick vi över 70 besökare. Hade skyarna varit klara hade vi behövt ytterligare ett observatorium, men trots det typiska göteborgsvädret är vi tämligen nöjda över hur det hela fortlöpte. Väldigt många stannade kvar till och med efter att det mest spännande var över, vilket för min del innebar ett extrainkastat föredrag om exoplaneter vilket efterföljdes av nästan en hel timmes eftersnack med dem som dröjde sig kvar i föreläsningssalen efteråt. Tack till alla kära medarbetare och besökare. Jag hoppas att vi ses snart!
Skrivet av: Katja Lindblom.
Alla foton i brödtexten är tagna av Lars-Göran Johansson.
Astronomins Dag och Natt på Slottsskogsobservatoriet
Lördagen den 18:e oktober var datumet för årets Astronomins Dag och Natt. Denna riksomspännande temadag har inte många år på nacken, utan instiftades så sent som 2012 av Svenska Astronomiska Sällskapet för att främja och uppmuntra astronomiintresset hos Sveriges befolkning.
I år ägde astronomiska aktiviteter rum på 24 orter landet över och inte mindre än fyra av dessa hölls i Göteborg med nära omnejd. På Universeum utspelade sig Big Bang-dagen där forskare och doktorander från Chalmers, Onsala och Göteborgs Universitet höll ett fullt föreläsningsprogram samt aktiviteter för barn och unga, samtidigt som den tredje upplagan av Onsala Stjärnträff var i full gång ute på Råö. Göteborgs Astronomiska Klubb, GAK, öppnade Lahallsobservatoriet för planerad stjärnhimmelsvisning och på Slottsskogsobservatoriet körde vi på med temat "De kom från yttre rymden".
Tanken var att vi skulle ha öppnat vid 18:00, vilket var vad vi angivit i programmet, men redan 17:30 ställde någon upp ytterdörrarna precis i lagom tid för oss att se en större grupp människor komma vandrande uppför Björn Hedvalls stig. Då det inte var tal om att låta besökarna vänta tills dess att det riktiga programmet skulle börja, var det bara att genast sätta igång. Lyckligtvis är vår personal både rådig och initiativrik och kunde galant hantera den oväntade tidsförskjutningen. Denna kväll gjorde Emil Posner, sin första arbetsinsats hos oss i det att han tog emot besökare i egenskap av informatör och kassapersonal. Vi ser fram emot Emils fortsatta medverkan, inte minst som visningsledare!
Visningsledare Michael Leng tog med sig det första gänget ut till Västra paviljongen för att visa upp den delen av vår teleskoppark och dela med sig av sina kunskaper. Göteborgs höstväder gjorde sig i allra högsta grad påmint, så det skulle dessvärre inte bli aktuellt med stjärnhimmelsobservationer ens senare på kvällen, men även om man inte har mycket nytta av ens de största och bästa teleskopen när himlen täcks av tjocka moln, finns det mycket man kan berätta om såväl instrumenten som optiken i sig, och de nyfikna och intresserade besökarna ställde många frågor.
18:00 är byggnaden och båda paviljongerna nästan fulla. Kvällens hedersgäst, serieskaparen Oscar Hjelmgren sitter bänkad vid sitt bord i stora utställningshallen, redo att signera sina album "De kom från rymdens mörker!" och "Bortom rymdens mörker", som båda är humoristiska äventyr som driver med science fiction-filmer från 50-talet och till modern tid. Oscar har gått på Serieskolan i Malmö och är numera verksam i Serieateljén i Göteborg. Dessutom medverkar han i tidskriften Populär Astronomi, med ensidesstripparna "Knepiga Rymdfilmer med Astronomiska Tvivelaktigheter" som granskar de vetenskapliga och logiska bristerna i sömmarna.
.jpg)
Oscar Hjelmgren är redan omgiven av en skara potentiella fans när observatorieföreståndaren Katja Lindblom drar förbi med en grupp besökare, vidare in i föreläsningssalen för ett spontant kortföredrag om exoplaneter och hur man finner dem genom att tillämpa transitmetoden och hur alla nu kan hjälpa forskarna att hitta nya exoplaneter med hjälp av den internetbaserade plattformen planethunters.org. För dem som inte känner till vad transitmetoden går ut på, så innebär det i enkla drag att man studerar det utsända ljuset från en stjärna under en viss period. Förblir ljuset oförändrat finns det ingen anledning att dröja kvar vid stjärnan ifråga, men i den mån ljusflödet förminskas med jämna mellanrum, finns det goda skäl att spana vidare och ta reda på huruvida det är en planet som orsakar störningarna.
Klockan är 19:00 och vi är i resonans med schemat. Katja håller sitt föredrag om asteroider, deras ursprung, belägenhet och det hot de potentiellt kan utgöra mot jorden, dess liv och civilisation. Summeringen av det hela är att i den mån ett verkligt hot skulle nalkas i dag skulle vi stå försvarslösa då det inte upprättats några reella försvarssystem mot de större asteroiderna. Att sända ut Bruce Willis för att borra hål och på det sättet splittra upp asteroiden fungerar helt enkelt inte. I synnerhet inte eftersom Bruce Willis börjar bli gammal, påpekas det. Därefter tar Oscar Hjelmgren vid för att presentera sitt arbete för Populär Astronomi detalj förklara de filmastiska missar som han dissar. Star Trek Generations, Independence Day, Star Wars samt (i dagens läge) mindre kända filmer får sin släng av sleven.
Trots att vädret inte tillät några observationer av stjärnhimlen, dröjde många besökare kvar för att få veta mer om såväl astronomi som vår verksamhet efter det att programmet avslutats och på det hela taget blev det en mycket lyckad kväll! Vi ses igen på Astronomins Dag och Natt nästa år, men tills dess - kom ihåg våra ordinarie visningar.
Inför valet 2014 - Så tycker politikerna om Slottsskogsobservatoriet
Institutioner såsom Slottsskogsobservatoriet och andra som ägnar sig åt folkbildning behöver ofta kämpa för sin överlevnad. Det är svårt att få pengarna att räcka till för en aktiv verksamhet och då kommer man ofrånkomligt till frågan: Hur förhåller sig våra politiker till detta?
Lagom inför valet sammanställde vi en kort enkät till kommunalpolitiker ur sju av de största partierna i syfte att reda ut begreppen. Frågorna som ställdes var:
1: Vad vill ni göra för folkbildningen i Gbg? 2: Hur viktigt är det att ställen som Obset finns? 3: Vad får sådana ställen kosta?
Och detta blev resultatet:
Centerpartiet,
Rickard Nordin
1. Vi är faktiskt med som grundare av studieförbundet vuxenskolan, vi tycker att folkbildningen är väldigt viktig och det finns mycket att göra, både studiestöd och vad man har för inställning till att vidareutbilda sig.
2. Jag skulle säga att det är jätteviktigt, observatoriet är ett fantastiskt ställe att få lära sig mer, och få se saker som man inte kan göra annat än på fotografier, det handlar mycket om att stimulera unga människor och ni har en jätteviktig roll att spela. De människorna som lägger så mycket av sin tid ska inte behöva lägga så mycket av sina egna pengar också.
3. Jag skulle säga att det är helt omöjligt att svara på, det går inte att sätta en prislapp. så länge människor tycker att det är roligt och intressant är det jätteviktigt men hur mycket det får kosta får vi ta från fall till fall. alla föreningar har olika förutsättningar, och det måste vi ta hänsyn till.
Folkpartiet,
Per Gustavsson
1. Det finns jättemycket att göra för utbildningen i stort, vi måste upprätta bildningen i Göteborg över huvud taget som begrepp, det finns mkt men framför allt måste vi satsa på skola, framför allt måste skolan få mer pengar och resurserna måste öronmärkas.
2. Det är jätteviktigt, Folkpartiet har sedan tidigare just slagit för att observatoriet ska finnas kvar, det var ju nedläggningshotat när jag satt i utbildningsnämnden och då tog vi initiativ i utbildningsnämnden att det skulle finnas kvar.
3. Det är väldigt svårt att svara på, men i grund och botten handlar det om att vi måste tillföra hela det långa lärandet mer resurser i Göteborg.
Kristdemokraterna,
Sofia Agrell
1. Kristdemokraterna vill införa en litteraturkanon i skolan, för att öka folkbildningen och inte tappa det kulturella arvet. Denna kanon ska vara en lista med litterära verk – romaner, noveller, essäer, sagor, dikter, – men också filmer och musik, som alla elever bör komma i kontakt med och tagit del av under sin skolgång.
2. Demokratin är beroende av ett levande föreningsliv. Utan det ansvarstagande och ideella engagemanget som odlas i föreningslivet skulle vårt samhälle inte fungera. Människor mår bra, trivs och utvecklas i gemenskap med varandra. Här fyller det civila samhället och föreningslivet en mycket central funktion i samhällsbygget. Föreningar är också viktiga ur ett integrations- och mångfaldsperspektiv och kan på många sätt fungera som en naturlig väg in i samhället för de som upplever sig stå utanför. Det är otroligt viktigt att värna alla olika typer av kulturella och vetenskapliga institutioner. Vi ska ha ett fritt och välmående kulturliv och det är något det offentliga både i form av stat, regioner och kommuner i olika delar bidrar till.
3. Det är en väldigt svår fråga. Från statens sida finns olika former av riktat stöd. Från kommunalt och regionalt håll har vi andra typer av stöd, dels genom direkt verksamhetsstöd, och dels genom aktivitetsbidrag och sponsring.
Miljöpartiet,
Ulf Kamne
1. Vi har satsat mycket resurser på ett bibliotek och en kulturskola, och en del stöd till studieförbunden. Annars har jag inget konkret just nu.
2. Vi har pratat om staden ska bli bättre på att ställa sina lokaler till förfogande. Som kommun vill vi gärna samverka med organisationer som bidrar till folkbildningen, men jag vet inte om vi avsatt pengar i budgeten specifikt till.
3. Det kan jag inte säga någon siffra, en del är lokaler och så där det kan vara värt mkt för en organisation men kostnaden för kommunen inte är så hög, där är det en win-win. sedan finns det sådant där vi avsätter pengar som vetenskapsfestivalen.
Moderaterna,
Henrik Ekelund
1. Vi tror på det livslånga lärandet och satsar därför stora belopp på detta. Vi ser idag hur hela utbildningssektorn är underfinansierad och det måste åtgärdas.
2. Det är viktigt att det finns platser som observatoriet som erbjuder lärande inom såväl smala som breda områden. Att fånga upp människors nyfikenhet och lust att lära är en viktig insats. Vi i Alliansen räddade ju den kommunala finansieringen av observatoriet.
3. Det är en mycket svår fråga som får avgöras från fall till fall.
Socialdemokraterna återkopplade inte.
Vänsterpartiet,
Mats Pilhem
1. Vi är varma anhängare av en folkbildningstradition, med studiecirklar där vi står nära arbetarrörelsens traditioner och tycker det är viktigt att ge stöd till sådana verksamheter för det berikar folks liv och stärker demokratin. så jag tycker det är självklart att stödja det.
2. Det är viktigt att de finns kvar, däremot kan jag inte säga att vi är beredda att ge kommunalt stöd till allt för det räcker inte vår ekonomi till.
3. Det är en väldigt svår fråga, för det finns väldigt mycket man kan kalla för folkbildning med ett bra syfte, det kan omfatta väldigt mycket och de gör ett bra jobb, men däremot är våra möjligheter att gå in med kommunala pengar inte obegränsade så det beror lite på hur mycket utrymme vi har och hur många intressenter som vill dela på anslagen. Det skulle vara lätt att säga att vi ska stödja alla föreningar, men ska vi vara seriösa så är det nog så att man får se från tid till annan vilket utrymme som finns.
Göteborgs Kulturkalas, 2014.08.12-13
Göteborgs Kulturkalas drog igång den 12:e augusti och den här gången till förmån för Trädgårdsföreningens minglande massor, i samarbete med Göteborgs Universitet och fysikern Sten Salomonsson.
Universitetets mobila planetarium blåstes upp i Trädgårdsföreningens lagerhus där vi höll tre visningar per kväll, där besökarna i nattsvart miljö fick bekanta sig med universum, Vintergatan; de vanligaste stjärnorna på norra hemisfärens himmel och deras egenskaper.
Vi uppnådde ett totalt besökarantal på 110 av maximalt 120 personer vilket givetvis bara pekar på en sak - intresset för stjärnor och planeter och hur de fungerar blomstrar alltjämt, och det är vår uppgift att förmedla denna kunskap, så var inte rädda för att kontakta vare sig Slottsskogsobservatoriet eller GU Fysik med förfrågningar rörande visningar!
Astronomisk Ungom, 2014.08.08
Astronomisk Ungdom är en förening som bildades i augusti 2012. Deras syfte är att främja instresset för astronomi och rymdfart hos unga i Sverige, någonting som vi på Slottsskogsobservatoriet givetvis vill uppmuntra!
AU arrangerar flera astronimiläger varje år och årets sommarläger ägde rum i Göteborg.
Fredagen den 8:e augusti kom ett tjugotal trevliga och entusiatsiska astronomiska ungdomar på besök och då det vanliga göteborgsvädret gav med sig just denna dag, fick vi tillfälle att observera solen genom både femtumsrefraktorn (med projektionsplatta)och sjutumsreflektorn (med solfilter).
När solobservationerna var avklarade, begav vi oss in i den desto mörkare föreläslningssalen för ett föredrag om asteroider; vad de är; hur de är uppbyggda och vad som händer om de slår den på jorden.
Vi önskar Astronomisk Ungdom välkomna åter.
Vetenskapsfestivalen, 2014.05.12
Vi minns med förtjusning den 12:e maj då Slottsskogsobservatoriet hade öppet en heldag under Vetenskapsfestivalen, i samarbete med Onsala Rymdobservatorium. Hundratals besökare kom och tog del av ett välutfyllt program som inkluderade såväl praktiska som teoretiska punkter: Teleskopverkstad, solobservationer, fjärrstyrning av radioteleskop; exoplaneter, rymdskrot, kvasarer och ännu mer fyllde denna dag under vilken vi dessutom fick oväntat besök från både Rymdstyrelsen och forskaren Gabriella Stenberg Wieser som hade vägarna förbi i och med Rosettabussens turné land och rike runt.
Tyvärr mulnade det på fram emot kvällningen så de planerade observationerna av stjärnhimlen uteblev dessvärre, vilket innebar att vi vid 21-snåret alla packade ihop och åkte hem. Hursomhelst blev det en lyckad dag och kväll i vetenskapens namn och Slottskogsobservatoriet och Onsala Rymdobservatorium har redan kommit överens om att samarbeta under Vetenskapsfestivalen även nästa år